AKSA
Automatiskt Kanalval, Selektivt Anrop

Ändrad senast: 2006-01-22

Det truppradiokoncept som hittills används inom armén, utnyttjar nätprincipen. Det innebär att varje grupp av stationer, som normalt har trafik med varandra, bildar ett nät och tilldelas en kanal (frekvens) på vilken trafiken utväxlas. Samtliga stationer lyssnar därvid på kanalen. Om trafiken på nätet är ringa eller ingen, står kanalen outnyttjad långa tider. Eftersom det råder brist på kanaler i UK-området utgör detta en nackdel.
I slutat av 1960-talet påbörjades i Sverige utvecklingen av ett nytt truppradiokoncept med inriktning mot yttäckande system med god frekvensekonomi. Detta kallades AKSA - Automatiskt Kanalval, Selektivt Anrop.
AKSA bygger på att ett större antal stationer motsvarande stationerna i flera nät som får dela på ett antal kanaler, t.ex. 20-30. Eftersom kanalerna i en sådan kanalgrupp blir gemensamma, kan man utväxla mer trafik på dem än om samma antal kanaler vore fördelade på olika nät. Den samlagringseffekt, som man bygger på inom telefontekniken, utnyttjas således även här.
I nuvarande nätradio sker anrop normalt som så kallat röstanrop. I AKSA måste anrop sändas ut, tas emot och identifieras automatiskt för att en enskild station skall kunna passa och leta efter egna anrop på alla kanalgruppens kanaler på rimlig tid. Varje station tilldelas därför ett eller flera anropsnummer - möjlighet finns att samtidigt passa mer än ett anropsnummer - vilka kan sändas med tonkod eller på annat sätt.

Anbudsförfrågan avseende utveckling och tillverkning av 5-15 studiemodeller utsändes i slutet av 1972 enligt Teknisk Bestämmelse (TB) för AKSA.
Med studiemodeller avsågs, att man hade blygsamma krav på radiomässiga prestanda, mekaniskt utförande etc.
Efter utvärdering av inkomna anbud beställdes i juni 1973 10 st stationer från PEAB, Philips Elektronikindustrier AB och 20 st stationer från SRA, Svenska Radio Aktiebolaget.
Senare lät FMV (Försvarets Materiel Verk) modifiera SRA stationerna och beställde ytterligare 20 st stationer som levererades i början av 1977.

Det kraftigt ökade telehotet 10 år senare tvingade fram utvecklingen av ett nytt system med text- och talskydd, Truppradiosystem 8000 (TR 8000) som senare realiserades med Ra 180/480. Därmed upphörde AKSA projektet.

Mer om AKSA projektet hittar i Projekt TR8000 från FHT - Försvarets Historiska Telesamlingar

Källor:
FHT - Försvarets Historiska Telesamlingar (www.fht.nu)
Artilleritidskrift - organ för artilleriet och luftvärnet - häfte 4 1974 årg 103 s 130-132.

SRA


AKSA enhet överst, AKSA radio underst, från första leveransen
AKSA enhet överst, AKSA radio underst, från andra leveransen

AKSA ENHET
AKSA funktionen realiserades med diskreta IC-kretsar.
Tre stycken virade kretskort.

AKSA RADIO
SRA hade valt att använda sin tidigare utvecklade polisradio (PN 71)
och frångick Teknisk Bestämmelse för AKSA genom att radiostationen endast hade 10 kanaler inom 1 MHz band (38 MHz).

Längst till vänster - oscillatorenhet
Längst till höger - logikenhet

Sändar- och mottagarenhet
PEAB

AKSA ENHET
AKSA funktionen realiserades med mikroprocessor och lämplig mjukvara.

Jag söker bilder på Philips AKSA-enhet för att göra denna sida komplett.

AKSA RADIO
Philips Elektronikindustrier AB hade valt att använda en standard sändtagare producerad av Philips i Holland.

Utgång - Way out Strömförsörjning 7,2 V (för Ra 12 och Ra 200)