Stationen är en kombinerad AM sändare och superregenerativ mottagare.
Endast två rör används. Vid sändning arbeter det ena röret som oscillator och det andra som moduleringsförstärkare. Vid mottagning arbetar det ena röret som superregenerativ detektor och det andra som lågfrekvensförstärkare.

Radiostationen inköptes i stort antal, trots att man var medveten om svagheter och allvarliga konstruktionsmissar i konstruktionen.
Dessa visade sig senare vara så allvarliga att när radiostationen kom ut på förbanden, bedömdes den som obrukbar.
En tid senare skrotades alla radiostationerna.

Radiostationen är uppdelad i två bördor:
Apparatlåda innehållande sändare och mottagare.
Batterilåda innehållande batterier och tillbehör.

Radiostationen är uppdelad i två bördor:
Apparatlåda innehållande sändare och mottagare.
Batterilåda innehållande batterier och tillbehör.

Utrustningen är uppdelad i två bördor:
Apparatlåda innehållande sändare och mottagare, batterier samt antennstavar och antennfästen.
Materiellåda innehållandeervbatterier och reservrör, handmikrotelefon, strupmikrotelefon med S/M-omlopplare samt verktyg.

Radiostationerna var ursprungligen avsedda för värnförband men tilldelades också trängtrupperna för trafikövervakning.

1.420 st. 1,5 W Br m/42 beställdes.

Senare byggdes dessa om till frekvensmodulering och fick då beteckningen Ra 110

Stationen transporteras i tre bördor:
Apparatlådan innehåller sändare och mottagare, som är ihopbyggda men har skild frekvensinställning.
Batterilådan innehåller batterier samt tillbehör bestående av batterikabel, handmikrotelefon, dubbel hörtelefon och frekvensprovare.
Batteriutrustningen utgöres av:
- Anodbatterier, två batterier 90 V, 90 V + 40 V används.
- Glödströmsbatteri, en ackumulatorer, 2 V.
Antennfodralet innehåller mastförlängningen för mast antennen med motvikt och stagstreck, den 4 m långa matarledningen och 4 st stagpålar.
- En stavantenn som sammansättes av 6 antennstavar som fästes ovanpå apparatlådan.

6 st. kompletta radiostationer (kanske fler) inköptes och levererades i början på 1940 genom AB Standard Radiofabrik, SRF (från 1956 Standard Radio och Telefon AB, SRT). I maj 1940 ockuperades Belgien av Tyskland varvid ytterligare inköp omöjliggjordes.
Därefter fortsatte tillverkningen av radiostationerna vidare i Sverige för svenska armén av AB Standard Radiofabrik, SRF, 900 stationer och Svenska Radio aktiebolaget, SRA, 500 stationer.

Frekvensområde: 3,7 - 6,5 MHz

Radiostation med alla tillbehör är fördelad på tre enheter:
Apparatlådan innehåller sändare och mottagare samt tillbehör.
Batterilådan innehåller anodbatteri (två seriekopplade batterier typ A 63 och A 126) och glödströmsbatteri (tre seriekopplade nifeackumulatorer typ D 10)
Antennkoger innehållande:
- Normalantenn, en fyra-delars stavantenn
- Marschantenn, en två-delars stavantenn

Väsentliga olikheter mellan ombyggd och äldre 2 W Br
fastställda av KATD 18/12 1942 Kapitel A

Batterilådan innehåller efter ombyggnad anodbatteri (tre seriekopplade batterier typ A 63) och glödströmsbatteri (två seriekopplade nifeackumulatorer typ D10.

Stationen transporteras i två bördor:
Apparatlådan innehåller sändare och mottagare.
Batterilådan innehåller batterier samt tillbehör bestående av antennutrustning, batterikabel, hörtelefon, handmikrotelefon, strupmikrofon och telegrafinyckel mm.
Batteriutrustningen utgöres av:
- Anodbatterier, två seriekopplade batteri typ A90.
- Glödströmsbatteri, två nifeackumulatorer typ D10.
Antennutrustningen utgöres av:
- En 12 m lång antennlina.
- En stavantenn som sammansättes av en fotdel 2, 3, 4 eller 5 antennstavar och ett toppstycke.

10 W Br m/39 blev en enhetsstation för hela armén och ingick i alla truppslag.

Radiostationen förekommer i flera olika utföranden:

10 watts bärbar radiostation (10 W Br m/39)
Mtrlnr: Tc 91010
Är utförd i två bördor. Den ena bördan utgöres av apparatlådan, som innehåller sändare, mottagare och batterier. Den andra utgöres av handgenerator med packfickor.

10 watts klövjeradiostation (10 W Kl) *
Är utförd för klövjning och är uppdelad i fem enheter. Sändare, mottagare, batterilåda, materiellåda och handgenerator.

10 watts cykelradiostation (10 W Cl) *
Är utförd för cykeltransport och är uppdelad i fyra enheter. Sändare, mottagare, batterilåda och handgenerator.

10 watts infanteri radiostation (10 W I Br) *
Är utförd för bärning i fyra bördor på samma sätt som 10 W Cl.

*) Dessa tre radiostationer utgick troligtvis under 1943 och ersattes av 10 W Br/4 m/39-43.

10 watts bärbar radiostation (10 W Br/4 m/39-43)
Mtrlnr: Tc 91020
Ãr uppdelad i fyra enheter, sändare, mottagare, batterilåda och handgenerator.

Mottagre m/36-43 (Mt m/36-43)
Mtrlnr: Tc 92260
Mottagaredelen som egen apparat. Är uppdelad i två enheter, mottagare och batterilåda.

Den första serien som köptes in var av typen SE469S.
Den andra serien som köptes in var av typen 272BS.

Utdrag från KAFT V.P.M. MB2/1074 angående Telefunken typ 272BS.
"Stationen skiljer sig från de tidigare levererade 15 W radiostationerna därigenom att omkoppling till sändning vid telefoni sker så snart signalisten talar mot mirofonen. Ehuru den manuella omkopplingsanordning med vilken 15 watt radiostationen av Telefunken typ SE 469 SE är utrustad är bättre, är denna anordning dock fullt användbar.
Manöverorganen i övrigt äro lika på de båda stationerna varför några utbildningssvårigheter icke torde uppstå".

Radiostationerna tilldelades signaltrupperna.

Stationen transporteras i tre bördor:
Apparatlådan innehåller sändare och mottagare.
Batterilådan innehåller batterier för mottagaren, diverse tillbehör bl. a. handmikrotelefon och strupmikrofon, två hörtelefoner och en telegrafinyckel.
Batteriutrustningen utgöres av:
- två anodbatterier typ A90
- fem nifeackumulatorer typ E10
Trampgenerator. På trampgeneratorns stativ transporteras dels en väska med antennmateriel samt de isärtagbara antennmasterna.
Antennutrustningen utgöres av en antennmast som uppbygges av två antennmaster. Antennmasten stagas med två dubbla staglinor.
En antennlina 9 m lång med 3 m nedledning.
Motvikten utgöres av 2 st 6 m långa motviktslinor.

I "radiobilarna" finns ett stålrörsstativ omedelbart bakom höger framsäte. Radiostationen sitter gummiupphängd i detta stativ och strömförsörjs från bilens 6 volts elsystem. Under radiostationen i stativet finns en lutande skrivhylla och under denna finns två materielväskor upphängda. Den ena innehåller kastantenn med 4 st antennlinor av 9 m längd mm. Den andra innehåller mikrofoner, hörtelefon mm.

Bilarna fick beteckningen "Radiopersonbil 101" (Rapbil 101) och utgjordes av Volvo PV51, 53, 54 och 56.
Efter 1944 monterades även radiostationen i Volvo TPV som fick beteckningen "Radioterrägpersonbil 25 W m/39 (då den var bestyckad med radiostation 25 W Bl m/39). I början på 1950-talet ändrades beteckningen till "Radioterrängpersonbil 911" (Ratgpbil 911).

Bilarna som radiostationen var monterade i var radioavstörda och försedd med 150 W generator, ordinarie batteri utbytt mot ett 6 volts batteri på 85 Ah och ett extra 6 volts batteri på 85 Ah placerat i bilens bagagerum parallellkopplat med ordinarie batteri samt på bilens tak en 3,2 meter lång antennstav monterad i fjädrande fäste.